ugg soldes moncler homme canada goose prix parajumpers femme occasion barbour veste parajumpers soldes parajumpers gobi occasion moncler prix barbour soldes parajumpers gobi moncler pas cher moncler femme parajumpers liege parajumpers occasion ugg bebe moncler soldes doudoune canada goose canada goose homme timberland boots

Histora Kung Starby

Historik över Starby Kungsgård sammanställd av Edvard Öhman 1999

I Tunelds geografi del 5 över Östergötland Tryckt år 1831 finner man följande:

St Pers socken af Aska Härad.I denna socken märkes:

Starby Kungsladugård,1/8 mil från Wadstena,10 ½ hemman.Öfversten Baron N von Ungern Sternberg emottog Starby år 1736 till arrende af Kronan och år 1745 KammarherrenBaron E Funck. År 1757 blef Kungsgården,enligt Riksens Ständers beslut,upplåten till intressenterna i Kammarduksfabriken i Wadstena och arrenderades särskilt af Assessorn G.Vult von Steyern till år 1801.Majoren m.m. H.S.Vult von Steyern var arrendator år 1829.Arrendatorn är förbunden att drifva Kammarduks-,Linne- och Drällsfabriken i Wadstena,utvidga linne-kulturen och beredningen på Holländska sättet samt underhålla ett schäferi af Spanska får.Här är ett Tegelbruk

I gamla tider omfattade gården jämte underlydande omkring 700 hektar jämte fisket vid vätteröarna Stora och Lilla Röknen Erkerna ,Fjuk och Jungfrun.Gården sträckte sig från Vättern i norr till Strå gård i söder och Kalvestad samt Åbylund och . Kedevadgårdarna och Mjölna i sydväst. Och Ullevid i väster, Östra Starby med tegelbruk ingick även..

Arbetskraft erhölls i huvudsak från cirka 20 torpställen liggande i huvudsak runt Rismarken och sydöstra och södra gränserna..

En betydande del av arealen bestod av betesmarker som genomflöts i slingrande sepentiner av Mjölnaån och i dess nedre lopp inramade den gammaldags trädgården vid gamla corps de logiet och sedan genom Starbyparken ned mot järnvägsbron för att såsmåningom flyta ut i Vättern

Närheten till staden var ett ständigt hot på grund av behovet av ny tomtmark. Vidare reducerades arealen väsentligt av att från och med 1910 talet de befintliga torpen började försäljas och omskapas till småbruk med medelareal på ca 14 har.Torparsystemet hade tjänat ut och så måste nya lantarbetarbostäder byggas. 6 stycken hus byggdes inrymmande 11 lägenheter.Byggnadstid 1900-1923 och den sista en enfamiljsbostaden byggdes 1942..Underlaget för jordbruksdriften började svikta genom den krympande arealen och tillfälle gavs när järnvägen mellan Vadstena och Hästholmen lades ner.Det gick då att gräva en ny fåra för Mjölnaån i den västra gränsen till Ullevi och att genom en invallning mot Vättern och ån kunna åstadkomma en möjlighet att medelst pumpar ge förutsättning att omskapa de ofta översvämmade betesmarkerna till god åkerjord .Domänverket lät utföra projektet 1958 och efter ca fem år var normal odling i gång på ca 80 hektar.

I Boken Seklernas Vadstena författad av Sven Bergman har saxats följande:;

En lustig lokal tradition i samband med magasinsperioden förtjänar att räddas ur glömskan. Det är redaktör A. Norén, som återger den: Ett av slottsfogdens viktigaste åligganden var att sköta kronans lagrade spannmål. Då det upprepade gånger konstaterades svinn i lagret och slottsfogden klagat på råttorna, fastslog högsta vederbörande, att fogden var skyldig skaffa erforderligt antal katter till slottet för att hålla efter råttorna. Eftersom dessa kronans katter måste ha mjölk, lades till fogdens bostad en viss jordareal, belägen intill slottet och hörande till Starby kungsgård: denna skulle svara för foder åt korna, som svarade för mjölken åt katterna, som svarade för råttbekämpningen på slottet. "Så förklarar en gammal sägen tillkomsten av den särskilda tomt, som kallas Kronängen" och som för några årtionden sedan tjänstgjorde som stadens tivolitomt men nu är industriområde och domineras av östgötalantmännens väldiga siloanläggning.

Tyvärr for man mycket illa fram med själva slottet under denna magasinsperiod. Man behövde balkar och plank till sädesbingar - vad var då naturligare än att man tog av vad som fanns till hands? Att det var mönstermålade tak, fann man inte särskilt besvärande - nu försöker en annan generation att plocka taken tillrätta igen, men ännu 1955 kan en turist gå runt i salarna och gemaken och fastslå, att mycket i det fallet återstår. Det var förmodligen också under denna tid en och annan spannmålsinlastare försåg sig på hemvägen med lite bemålade läkter. som han sen lade ut till tak hemma i sitt eget hus. Ett par sådana målade brädtak har faktiskt återfunnits, det senaste i gamla huvudbyggnaden i Starby nyss nämnda kungsgård. Tydligtvis var det också under denna magasinsperiod, som befintliga fönsterglas - där var säkerligen mycket trasigt, som ingen lagade - konsekvent byttes ut mot svarta träluckor, som på ett helt annat sätt skyddade ur magasinssynpunkt. Dessa svarta luckor har inte helt blivit återbytta mot fönsterglas förrän under de allra senaste årtiondena.

Det var dessa ständiga spannmålskörslor, som gjorde borggården lik "ett uppkört gärde" och nödvändiggjorde ett staket eller plank runt själva den öppna gården för att freda slottsvaktens trädgårdstäppa och fårbete samt de i slutet av 1860-talet planerade gräsmattorna på de forna vallarnas plats. När alla körslor till slottet slutligen upphörde framemot 1880, borttogs detta fula plank. Samtidigt med att spannmålen lämnade slottet, uppsades också de andra hyresgästerna - dock inte omedelbart. Ett järnmagasin i slottets källarvåning var t. ex. kvar ännu något årtionde.

Ett garveri hade startats i Vadstena och blekeriet var förlagt till Kungs Starby, dit "directeuren" för fabriken, assessor Gustaf Vult von Steyern, flyttat och som arrenderats från kronan av kammarduksfabriken. Där fanns fabrikens linåker på hela nio tunnland. Denna avdelning handhades av två "planteurer" och åtta arbetskarlar. I källaren till ett stenhus, vilket fabriken lät inreda (förmodligen ett av slottets rundtorn) var också vävstolar i gång. Där vävdes hollandslärft, fint luftigt linnetyg. av tre tyska mästare och två svenska lärlingar. I ett annat rundtörn, där luften var lämpligt fuktig, bereddes linet och spanns den fina tråden. Den årliga tillverkningen bestod under dessa fabrikens lyckliga uppgångsår av 2-300 "stycken kammarduk", alltså batist, d. v. s. tunt och fast linne till halskrås, manschetten och liknande.

Kronogodset, en gång klostergodset, Kungs Starby (Kungs Ladugård under slottstiden) ingick alltså i det stort upplagda försöket. Arrendet, 200 tunnor spannmål, hälften korn och hälften råg, anslogs under assessor Vult v. Steyerns tid till understöd åt fabriken, men med detta arrende följde skyldigheten att årligen beså minst 5 tunnland med linfrö. varav ett tunnland "på det flanderska sättet" samt att för hästavelns förbättrande hålla på gården "två målfylliga hingstar och minst 150 spanska får".

Det är av största intresse att höra, att vid fabriken även tillverkades spetsar, men dessa spetsar v ä v d e s "såsom sidenband, flere i stolen". Dessa textilier kallades "vävkanter" eller "Danzigerspetsar", och det var en annan sorts spetsar än vad vi nu kallar vadstenaspetsar. Att kammarduksfabriken dock måste haft även den allra största betydelse för de äkta vadstenaspetsarnas utveckling därigenom att den förde i marknaden förstklassiga, för knyppling lämpade garner, ska beröras i samband med spetsarna.

Tyvärr hade kammarduksfabriken inte fortsatt framgång. Redan på 1770-talets början förde den en tynande tillvaro, .och mot samma årtiondes slut beklagar sig "arbetarna över att de svulto och fabriksidkaren över att han icke fick sälja sina varor". Är 1778 ombildas av v. Steyern, som alltjämt står i ledningen, och andra lokala krafter kammarduksfabriken till ett linneväveri för damastdräll, för vilken vara man menar att det finns en bättre marknad-

Som arrendator efter VvSteyern kom Löjtnanten Johan Wilhelm: Lallerstedt,(enl E.Hollman far till Bror ellerPutte Lallerstedt omnämnd nedan)

Jag saxar vidare från boken Jag minns min barndoms Vadstena av Elisabet Hollman-Johansson.För att komma närmare nutiden.

E. H. Skriver : Personer, som av en eller annan anledning inte kommit med i framställningen. Om vi börjar med Kungs Starby, så bodde där under min ungdom godsägaren Holger von Reedtz ( bror till Nils Juel von Reedz på Hofgården )med fru Mary, om vilken det berättades att hon kom från konstnärliga kretsar i sitt hemland Danmark. Och hon bar i så fall syn för sägen både genom utseende, temperament och "sätt att föra sig". Barnen var inte färre än nio. av vilka emellertid två gick bort i späd ålder. Hemmet var synnerligen gästfritt och resurserna fanns ju till hands - då därtill både föräldrar och barn kännetecknades av generositet och lätthet att umgås, bör det inte förvåna någon, att de där starbyungdomarna under sina hemmaår satte en viss sprätt" på sällskapslivet i den lilla, gärna stillastående staden. Det ena nöjet avlöste det andra ute på den forna kungsgården, där corps de logiet dock var den gamla röda "karolinska" byggnaden längst söderut med ryggen mot ån och de två vackra flyglarna. (Cdl hade aldrig varit rött. Vit kalkputs och ej karolinskt Rättat EÖ) Parken fanns redan då men inte den nuvarande huvudbyggnaden. Sommarens clou var midsommardansen på logen, men i övrigt arrangerades vandringar till Rismarken med läcker matsäck för hela dagen, utflykter till Omberg m. m. På Kungs Starby höll man de mest förtjusande små ponnyhästar, som till och med jag försökt rida på utan att dock uppnå någon större skicklighet. Men flickorna Reedtz var alla duktiga ryttarinnor. "Pappa" Reedtzens briljanta jaktpartier var allmänt bekanta, men för dem hade förstås jag föga intresse. Min far var inte någon jägare. Men nog ville man vara med, ifall det gavs tillfälle, nere på Rådhustorget, när "jaktvagnarna" - långa fordon, som jag aldrig sedan sett och som påminde om de gammaldags charabangerna - under gälla jaktsignaler körde fram. Det gällde att påkalla uppmärksamheten hos provisor Staaf, som var regelbunden deltagare liksom Lundqvist på Klosterorlunda och Ola Göransson på Åbylund med flera andra.

Av ungdomarna Reedtz var inte mindre än sex flickor. och ende sonen var yngst. Alla flickorna var ljusa och gick med långt utslaget hår, som förutsatte särskild hjälp och lång tid vid varje påklädsel. "Hjälpen" var en barnsköterska. som följt med från Danmark, kallad "bonne" (efter den franska tituleringen "ma bonne 7' min goda fröken). Det där med utslaget hår var av förklarliga skäl inte alls så vanligt på den tiden, kunde inte (med tanke på vissa parasiterande insekter) heller förekomma var som helst, och hos flickorna Reedtz gjorde det god effekt. Dottern Nanna konfirmerades samtidigt med min yngste bror Ernst och i vit klänning enligt dansk sed. Det var den första vita konfirmationsklänningen i vår stad, men den slog snabbt igenom, och nu är de gamla hederliga svarta klänningarna vid sådant tillfälle otänkbara.

En för familjen belysande episod är värd att referera. Flickorna gick - åtminstone de flesta av dem, jag är inte beredd att specificera - i Mobaeckerska skolan. För dem med deras fria fostran och naturliga umgängessätt var det helt naturligt att inte göra någon skillnad på pojkar och flickor (liksom inte heller på "bättre" och "enklare" folk: man såg t. ex. ofta flickorna gå arm i arm med sina jungfrur). Med pojkarna umgicks de som kamrater, och detta kunde skolan inte tillåta. Fröken Maria gjorde alltså anmärkning på detta "missförhållande" hos fadern med den påföljden, att han lät ta flickorna ur skolan, ty det där gillade han inte alls.

Båda makarna Reedtz gick bort år 1939. Mary blev gift med Bror, kallad "Putte", Lallerstedt (vars far var den tidigare innehavaren av Kungs Starby) - han blev officer vid Karlsborg. Nanna gifte sig först efter föräldrarnas bortgång med en ingenjör Windh från England. Ellen var gift Strandman, och Karin hette som gift Nordahl.

Här kommer en justering av EH´s skildring Holger Reedtz dog 1905 på Starby och änkan överlät arrendet på Karl Hedmark från Huvudstad.Mer om honom och utvecklingen senare följer

Beträffande byggnadsbeståndet på Starby kan följande antecknas:

Gamla huvudbyggnaden ursprungligen från 1600 talet,som nu är riven ,1979, var mycket lång och försedd med en plan frontespis såväl på fram som baksidan samt utförd mycket blandat ,bitvis liggande timmer bitvis endast lera och klenvirke.Innertaket på andra våningen bestod av slanor och därunder spänd papp varför övervåningen väl endast kunde användas sommartid även om det fanns kakelungnar.Under sent 1700 tal renoverades huset med nya dörrar och fönster och troligen var det då,som frontespiserna tillkom.

Arrendatorn Karl Hedmark lyckades att få Kronan att gå med på att han fick bygga ett nytt CdL öster om den gamla gårdstomten i den stora parken.Efter flera olika förslag byggdes villan 1914.Det torde antecknas att den gamla huvudbyggnaden var illa åtgången inte minst av att vid vårflöden från Mjölnaån gick vattnet långt upp till trossbotten och förorsakade rötskador. Efter värdi övertog Kronan den nya villan och Hedmark erhöll som dellikvid den gamlas huvudbyggnaden..Hedmark själv bodde inte så länge i den nya villan.Staden hade gjort anspråk på marken mellan järnvägen och parken och här skapades Vasavägen med en rad villor så att utsikten mellan de grovstammiga ekarna mot Vättern spolierades helt.Detta var nog en av orsakerna till att Hedmark 1918 köpte Naddö och byggdesig en ny bostad där.. Villan blev sedermera uthyrd till Pensionat till en Fröken Karlsson och verksamheten fortsatte fram till 1944 då Karl Hedmarks änka ( min Mor ) Frideborg Hedmark efter ombyggnad bosatte sig där. Omkring 1964 eller kanske något senare försåldes park och hus till Vadstena Stad,som där inrättade ursprunget till Värdshuset Kungs Starby.

Flygelbyggnaderna stammar från 17oo talet och i en tillbyggnad till den norra flygeln inrättades ett gårdsmejeri senare omkring 1910 ytterligare omändrad till snickarbod och gårdssmedja med för den tiden en avancerad maskinutrustning från en nedlagd mekanisk verkstad.Troligen var det vid denna tid,som den gamla gårdssmedjan med tomt i själva Tuledet avstyckades och övertogs av gårdssmeden ( Fredriksson med söner ).

Södra flygelbyggnaden var inrättad till bostad och här bodde trädgårdsmästare troligen omkring 1912 anlades en handelsträdgård med växthus och drivbänkar samt frilandsodling trädgården lades ned 1960.

Ekonomibyggnaderna tarvar ett nytt kapitel:

Sydväst om uppfartsvägen till gamla CdL låg ladugård häststall och svinhus ända fram till 1890 talet..Då byggdes ny ladugård,häststall ,loge ,magasin och vagnslider på danskt manér i en kringbyggd fyrkant cirka 700 meter öster om och med en infart av den förlängda uppfartsvägen till gamla huvudbyggnaden..De gamla uthusen revs efter hand det sista var svinhuset,som skattade åt förgängelsen 1950. Magasinet byggdes halvvägs ner till den kringbyggda fyrkanten.Man förstår att von Reedts hade haft stort inflytande i planläggningen innan Kronan verkställde nybyggnaderna . Magasinet innehöll en torkanläggning och den mekaniska kraften kom från en i fruktträdgården fast installerad lokomobil,som eldades med halmbalar och kraften till magasinet överfördes med wire över linhjul Tyvärr blev antagligen murstocken till torkpannan överhettad och h i april 1938 tog det eld i magasinet och i den svåra vårstormen gick det inte att rädda mer än häststallet . Brinnande rester från magasinet antände de 300 meter bort liggande byggnaderna.En ny kombinerad ekonomibyggnad inrymmande såväl ladugård för 60 kor som torkanläggning för spannmål jämte en maskinhall uppfördes på sommaren 1938 utmed riks 50 ca 400 meter från utfarten från gamla huvudbyggnaden.Husdjurshållningen upphörde 1980 och för närvarande är lokalerna uthyrda till småindustri och diverse.

Efter Karl Hedmark ,som avled 1943 arrenderades Starby av hans änka Frideborg Hedmark och hans dotter Inga Linde och senare av Fru Lindes dotter Ingrid Linde och Fru Hedmarks son Edvard Öhman fram till Domänverkets övergång till Assi Domän ,som 1997 sålde hela egendomen med Rismarken till Edvard Öhmans son Lars med familj.

Eftersom Karl Hedmark övertog arrendet från änkan Mary Reedtz 1905 och arrendeförhållandet upphörde 1997 är det 92 år av obrutet familjeinnehav.


michael kors taschen nike schuhe nike store oakley schweiz nike air max tavas pandora schweiz nike free flyknit nike air max thea louis vuitton taschen hollister münchen nike cortez kaufen air max 2016 parajumpers herren nike air force 1 barbour zürich